Tillbaka till Ljungbyån
Ljungbyån: mynningen Hossmoviken – Råsbäcken.
Ekologisk status: God.
Morfologi: bedöms ha måttlig status. Ev påverkan av vandringshinder.
1a Biotopvårdsplan
På sträcka 1 har en biotopvårdsplan gjorts av Hushållningssällskapet och Ecocom åt Hossmo Fiskevårdsområde. Planen innehåller detaljerade beskrivningar av åtgärder som syftar till att höja vattenförekomstens ekologiska status. Exempel på åtgärder i planen är förbättring av lekbottnar, biotopvård i form av tillförsel av block, sten och död ved, avledningsanordning för fisk vid kraftverket i Kölby samt fosforfällor. Denna plan blev en utgångspunkt för en större åtgärd som genomfördes inom Hossmo FVOs vatten.
Biotopvårdsplan Ljungbyån nedre 2018 (pdf)
1b-c Biotopvård uppströms Kölby damm.
I augusti 2018 skapades på sträckan mellan Kölby damm och Krankelösa damm, åtta nya lekbottenområden (inkluderar område 2c-2d) och nya uppväxtmiljöer. För att åtgärder med grävmaskin skulle kunna utföras på bästa sätt, följde maskinförare med ut i fält för att studera platsen och besluta vilken maskin som lämpade sig bäst för kommande åtgärder. Markförhållandena möjliggjorde användande av hjulgrävare med lastflakssläp. Denna typ av maskin krävdes också för förflyttning mellan de fyra olika lokalerna som skulle åtgärdas. Med i beaktning vid val av maskin var även att materialet skulle kunna lastas av nära varje åtgärdsplats. För att maskinen skulle kunna ta sig fram säkert krävdes röjning vilket utfördes för hand, på grund av brandrisk (utan motorsåg). Flera ton lekgrus lades på plats i ån med hjälp av maskin och handkraft, arbetet tog 2 dagar.
1d-1e Biotopvård nedströms Kölby damm
Steg 1 – Åtgärder på land
Åtgärderna att ta bort gamla rensvallar har funnits som ett önskemål från markägare och mindre biotopvård har funnits som önskemål. När projektidén Levande vattendrag skrevs var tanken att skapa några lekbottnar och ståndplatser nedan Kölby damm. Men då hade man ej varit där och fältstuderat.
Projekt Källängen – Kölby växte fram som en stor del i huvudprojektet Levande Vattendrag. Den aktuella sträckan var starkt påverkad av tidigare rensningar och åtgärder var av hög prioritet. Vid besök på plats kunde man tydligt se att de gamla rensmassorna utgjorde en stor vall mot åns norra sida och bottensubstratet utgjordes av mycket liten del sten, samt att den sten som fanns var uppdragen upp mot kanterna på ån. Idéerna som från början var att göra punktinsatser på sträckan blev nu till ett mångt mycket större projekt. För att få önskad effekt på åtgärderna var det av yttersta vikt att se sträckan ur ett helhetsperspektiv. För vid eventuella punktinsatser hade materialet flyttat på sig vid högflöde och skapat problem på sikt.
Efter tillståndsansökningar och medgivande från markägare, hyrde berörd markägare på norra delen in en skördare och röjarlag för att ta bort mindre träd och sly som skulle vara ett hinder för grävmaskinen som skulle gräva. Dessa massor blev sedan bortfraktade och slutade som flis.
Därefter återstod att för hand ta bort små grenar och kvistar som blivit kvar där maskinen ej kunde ta sig fram, detta för att minska sorteringen av massor samt för att inte vålla problem för grävmaskinistens hydraulslangar. Direkt efter detta kom anlitad konsult för att genomföra provgrävning och göra en miljöanalys av rensmassorna i vallen. Massorna innehöll inga farliga ämnen och var godkända rent miljömässigt för alla ändamål. Det visade sig att intresset för delar av massorna fanns närmre än vi trott, endast 3km bort anlades nämligen ett nytt bostadsområde som behövde just denna typ av massor som fyllnadsmaterial. Större skuten som fanns i stora mängder fraktades till Kalmar hamn, där de användes som utfyllnad. Lämpliga stenar och block kunde även återanvändas i kommande biotopvårdsprojekt. De stenar som skulle kunna vara lämpliga i steg 2 – biotopvård i ån lades i nära anslutning till den återskapade svämzonen. Det blev mycket matjord, småsten, storsten och sandsten över. Detta kunde markägaren till större del återanvända och en viss del av detta material kunde användas till steg 2.
Steg 2 Biotopvård i vattnet
Steg 2 i projektet genomfördes på sensommaren 2019. Då visade sig Steg 1 redan ha gett oanat resultat, då den gamla floran börjat växa upp och nya insektsarter hittat tillbaka till Källängen.
Innan åtgärd i vattnet gjordes inmätning av fallhöjden. Sträckans lutning var mycket liten vilket var viktigt att ta i beaktning och ta hjälp av naturen för att skapa de områden vi önskade att återskapa.
Med hjälp av hjulgrävare placerades sten och grus ut i bäcken. Vid fältbesök under hösten 2019 visade det sig att 4 nya lekområden lockat till sig havsöring och vid premiärfisket 2020 togs många fina öringar på den restaurerade sträckan. Detta visar på att biotopvård lönar sig och är värd allt slit.
1f Planera och anlägga fosforfälla vid mynnande dike.
Val av plats gjordes med hjälp av konsulters förslag, fältbesök och analys av platsernas möjligheter och förutsättningar. Arrendator och markägare ställde sig positiva till detta förslag och välkomnade denna kommande åtgärd. Området är större än vad som först var tänkt i projektbudjeten men åtgärder på den valda platsen bedöms kunna göra stor nytta. Genom vattenfördröjande åtgärder från dräneringar och smådiken kan vi ta hand om källan till utsläppen och förhindra att dessa släpps ut direkt i bäcken. En skiss för omdragning av Tomtebybäcken tas fram, istället för uppförande av en fosforsdamm som var tänkt initialt. Detta sparar även pengar som kommer användas i biotopvård.
1g Elfiskeundersökning
På de lokaler där det finns en elfiskeplan har elfiske genomförts.
Elfiske är en provfiskemetod där en man använder en elektrisk spänning för att fånga fisken i en håv. Fiskarna bedövas av den elektriska spänningen dras mot pluspolen på elfiskestaven. Fisken kan enkelt fångas i en håv och bedövningen släpper kort efter att elen stängts av. Fisken kan sedan artbestämmas, mätas och vägas innan den släpps tillbaka i vattendraget igen.
Elfiskeundersökning 2019 (pdf)
Elfisken i Kalmar kommun 2020
1h Fiskerättsutredning
Inom projektet gavs lantmätare Göran Setterby uppdraget att utföra en fiskerättsutredning på sträckan uppströms Hossmo Fiskevårdsområde upp till samhället Trekanten. Efter intressekoll om bildande av fiskevårdsområde (FVO) på den avgränsade sträckan mellan Krankelösa och upp till Harby skifteslag, skickades en ansökan in till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutade i Januari 2020 att bilda ett fiskevårdsområde under namnet Ljungbyåns fiskevårdsområde.
